Behålla eller dumpa?

Nu har vi inte bråkat på länge så jag undrar varför jag startade denna patetiska blogg.
Undra om någon ens läser och vill fortsätta läsa? Annars raderar jag den. Visst kommer vi bråka, för det gör vi. Men vi älskar också en del. Som i morse.

Sams

Slutade vid 19 idag, när jag kom hem hade maken fixat middag och tänt levande ljus. Så mysigt! Han vet att jag  faller för det. Vi åt mat som om ingenting har hänt. Sen blev det lite kyssar och det ena ledde till det andra. Slutade med att vi tog en dusch tillsammans. Nu är vi sams. Får se hur länge det håller innan vi börjar tjafsa igen. Jag hoppas det håller länge.

Födelsedag och gräl

Igår fyllde min man år. Vi hade grälat dagen innan så jag var lite småsur och ledsen. Men jag svalde min stolthet och köpt en present till honom efter hobbet samt två prinsessbakelser. Tog med dem till hans jobb. Han verkade vara helt ovetandes om att det var hans dag. Han bjöd mig på mat. Därefter tog jag fram tårtan. Sa inget om att jag köpt dem på grund av hans födelsedag. Han var inte sugen på tårta sa han. Jag blev ledsen. Tog fram hans present och sa lite kallt grattis. Jag var ju fortfranade sur på honom på grund av gårdagen.  Han öppnade presenten, det var en klocka. Jag använder aldrig klockor säger han. Han tackade och sa att det inte behövdes. Att han inte gillar klockor och att jag skulle lämna tillbaka den. Jag blev ännu mer arg. Började gråta. Han var mest orolig över att hans arbetskamrater skulle se att jag grät. Han ville krama mig men jag vägrade. Jag vil gå hem sa jag. Han ville ha en puss innan jag gick hem. Jag vägrade. När han kom hem på kvällen sa jag bara hej. Satt sedan tyst bredvid honom, sa ingenting. Då började han tjafsa om varför jag är sur, att han efter en arbetsdag inte vill komma hem till en fru som var sur. HAllå människa, det är klart man är ledsen/sur när vi dagen innan tjafsade. Det blossade upp, vi pratade om att skilja oss (IGEN). Han gick ut, jag sa att jag vet att du kommer komma tillbaka, jag känner dig. Efter tio minuter kom han. Tog en madrass och la det i det andra rummet. Kom hit sa jag, men han vägrade. Jag la mig för att sova i alla fall. Ser att han sitter vid datorn. Vi har datorn i samma rum som vi sover. Jag försökte ignorera och sov vidare. Vaknar på natten av att han sover i samma rum, på en madrass. Alarmen ringer på morgonen och jag säger åt honom att vakna. Då skriker han att " du ska inte skrika åt mig!" Vadå skrika säger jag, du lär vakna nu! Idag är nämligen första dagen han ska gå i skolan. Det behövs med tanke på att han är en analfabet. Kan inte läsa eller skriva på svenska. Jag är så himla trött på att läsa alla brev, betala hans räkningar utföra alla ärenden osv osv. Ibland känner mig mig som hans assistent och inte hans fucking fru.


Stort gräl igår

 Jag orkar inte. Förstår du inte att jag vill att du umgås med mig när du kommer hem från jobbet? Prata med mig, fråga hur jag mår, stryk din hand över mitt hår, krama om mig. Visa lite ömhet. Eller existrerar inte sånt? Är jag en drömmare? 

RSS 2.0